Konkurserna skjuter i höjden, energikrisen fortsätter och privatpersoner har mindre köpkraft. De ekonomiska hinder som norska företag måste övervinna speglas över hela kontinenten.

Inledningen av 2023 har varit allt annat än enkel för norsk ekonomi. Konsumenterna måste förhålla sig till högre räntor och matpriser, och därmed också minskad köpkraft. Detta påverkar i sin tur företagen, som är beroende av en ökad konsumtion efter den ekonomiska stagnationen under coronapandemin.

Resultatet är en ekonomisk påfrestning som snabbt blir för stor, och under årets första kvartal börjar vi verkligen se konsekvenserna av detta – både här i Norge och i resten av Europa.

– Vi ser nu en helt tydlig ökning av konkurser över landsgränserna, och i de flesta länder är vi tillbaka på samma nivåer som före pandemin.

Under coronaperioden var konkursnivån onormalt låg, och en del av ökningen som kommer nu beror sannolikt på det betydande stöd som företagen fick från sina respektive regeringar under pandemin. Det är naturligt att tro att många av de företag som nu går omkull redan före corona låg på randen av konkurs, menar David Walters, Chief Data Officer (CDO) vid Creditsafe Group.

Creditsafe levererar företags- och kreditupplysningar från över 160 länder världen över, och som koncernens chef för hantering av information och data följer Walters den internationella utvecklingen mycket noga.

– Världen håller på att justera tillbaka till det normala, vad än ”normalt” kommer att innebära framöver. Det blir intressant att se den makroekonomiska effekten av pandemin – och de kriser som följt – under den tid som kommer, menar han.

Han påpekar att konkursökningarna vi nu ser över hela kontinenten inte på något sätt är överraskande, och han förväntar sig att denna utveckling fortsätter under hela 2023 och in i 2024.

Den genomsnittliga personen drabbas hårt

Walters hänvisar till att flera länder har byggt upp större skulder för att kunna hjälpa företag under pandemin, och att detta tydligt kommer att påverka ekonomin på både nationell och internationell nivå.

– Vi ser effekten av detta redan nu, i form av högre ränta, ökad inflation och högre arbetslöshet. Inflationsnivåerna är betydligt högre än de varit under de senaste tio åren, men lyckligtvis verkar de nu vara på väg att stabiliseras. Företagen kommer att dra nytta av att konsumtionen, enligt prognoserna, börjar stiga lite igen. Det är lovande, men för en del är det redan för sent, kommenterar han.

Den generella trenden, enligt Walters, är att den ekonomiska situationen är något sämre än före pandemin i alla europeiska länder, och att påfrestningen är ännu större för privatpersoner än för företag.

– Den genomsnittliga personen drabbas så pass hårt att det kommer att påverka ländernas ekonomier, främst på grund av minskad köpkraft. Det kommer också att få en betydande påverkan på arbetslösheten, som förväntas stiga stadigt.

Räntehöjningar och energikris

Även europeiska företag måste nu anpassa sig till en vardag med högre kostnader – vare sig det handlar om högre löner för att möta de stigande levnadskostnaderna för de anställda, eller högre räntor på lån och krediter.

– Även om länder som Norge har lägre räntehöjningar än på många andra håll, och det inte ser ut att stiga dramatiskt, kan även mindre räntehöjningar få en väsentlig inverkan på företag med mycket skulder. Det kan tydligt påverka deras affärsmöjligheter och handlingsutrymme, och blir viktigt att hålla ögonen på utifrån dagens prognoser, säger Walters.

– Energikrisen är en annan faktor som verkligen påverkar företag i hela Europa just nu, driven av kriget i Ukraina. Detta är kanske den största riskfaktorn vi har. Exempelvis ser vi att företag i Irland rapporterar en ökning av elkostnaderna med 57 %, berättar Walters.

– Elpriserna kommer att ha stor påverkan på alla företag, men de kommer naturligtvis att slå hårdare mot vissa branscher än andra. Det är en stor skillnad mellan att behöva energi i själva produktionen och att bara kunna hålla lamporna tända, och krisen kommer därför särskilt att drabba dem som använder stora mängder el.

Måste ha överblick över makroekonomiska faktorer

Walters understryker att kravet på insikt i den egna sektorn har ökat för företag över hela världen. Förmågan att förutse vilka problem man kan stöta på framöver blir avgörande för både framgång och överlevnad – särskilt i tider med så stor osäkerhet som nu.

– Du måste ha kontroll över hela din värde- och försörjningskedja, så att du kan fatta välgrundade beslut för att säkra lönsamheten. Det kan handla om råvarupriser, prisutveckling i olika länder och inflation i olika marknader. Det är viktigt att ha en realistisk överblick över vad du kan förvänta dig, och var dessa makroekonomiska faktorer kommer att slå, utvecklar han.

– All denna information och alla dessa faktorer kommer troligen också att förändra hur vi förhåller oss till och bedömer risk. Exempelvis kan man inte binda sig vid fasta avtal med leverantörer om råvaror som du inte vet om du kommer att ha tillgång till – eller behov av.

Handlar om att anpassa sig snabbare

God överblick är också nyckeln i din kreditgivning. Det finns ingen facit för vem du ska ge kredit till eller inte, men oavsett linje är korrekt information och bra data dina viktigaste verktyg för att optimera lönsamheten och undvika förluster.

– Det handlar inte nödvändigtvis om att göra något annorlunda än tidigare, utan snarare om att kunna anpassa sig snabbare. Det bästa råd jag kan ge är att följa noggrannare och oftare allt som kan påverka ditt företags ekonomi. Övervaka kunders situation, leverantörers situation – och din egen, understryker Walters.

– Allt kan förändras drastiskt på kort tid. Därför är du helt beroende av att hålla koll på din försörjningskedja och det politiska läget i de länder där du gör affärer, för att kunna reagera tillräckligt snabbt på utvecklingen.

– Landskapet runt oss är mycket instabilt, och allt sker mycket snabbare än tidigare, avslutar han.